En hemsk natt och tidig morgon, inget gått utan ont.
Natten var fruktansvärd och jag känner bara att älskling är på väg att lämna mig.
Jag försöker på alla sätt att få det bättre och att liksom ge alternativ men jag finner inge bra.
Och när han förklarar för mig ibland låter det som att han bara vill ge upp, trots fakta som är med mig och trotts att för att bli bättre måste jag ändå ha stöttning.
Orkar man inte det kan man inte ”fortsätta” är rätt tänkt ur den synpunkten, men jag har aldrig tvingat någon att stanna för min skull , ja just det den riktiga anledningen till varför man velar in i det sista.
Jag själv har velat men älskar Jessica så mycket att jag inte bara kan ge upp för en sjukdoms synpunkt, men där emot kan jag inte tvinga henne att stanna om hon inte orkar.
Jag vet att hon inte vill att jag skriver så här, samtidigt är det en hjälp framåt att dra fram ditt riktiga jag någon gång.
Även för mig blir det lättare gent mot min älskling att faktiskt se den för vem den är genom att komma fram ur garderoben helt.
Jag har inte missat vem du är, jag har bara inte vetat när och hur jag ska vara med Jess och när jag ska vara med Daniel.
Eftersom alla inte vet sanningen en men lär få göra det inom tid, så väljer jag att skriva av mig här om allt.
Det är inte lätt att leva som bisexuell själv med två personligheter tillsammans med en älskvärd person som dessutom har svårt med sin egen identitet utåt sätt.
Bli förbannad på mig för att jag skriver det här öppet, men jag tror de är enda sättet för mig och för alla att se dig ur synpunkten Jess som du så väl önskar.
Skitsnack kommer alltid att vandra omkring dig vart du en flyttar för att du är den du är och för att alla inte förstår vad det innebär att leva som ett kön men känna säg som ett annat.
Jag vet hur det är och dom flesta slänger benen på ryggen och springer, så har det vart för mig hela mitt liv.
Jag älskar verkligen Jess och ja vill verkligen se mer av den hon verkligen är, det känns smärtsamt samtidigt att se henne gå omkring som man när hon inte ens känner sig som det, för att samhället som vi lever i präglas av normer som: Man och kvinna, hus och familj och djur det är den vanliga bilden av förhållande in Sverige som dom flesta vill se.
Men även de som har olika identiteter vill också ha familj och hus, de vill också kunna bli accepterade för den dom där, så kom aldrig och spotta på mig att jag aldrig sätt dig för den du är.
För att jag ska kunna se dig som Jess krävs också att du visar mig mer av Jess en vad du vågat göra. Så slå bort tankarna om att jag inte accepterar dig för helheten Jess, men tyvärr ser jag inte henne så mycket som jag önskat och det är inte för att fortfarande ser hennes som man, snarare att Jess fortfarande visar säg själv som man mer en den han egentligen vill vara.
