Så här är det och så gick det.
När vi skrev skymde solfjädern.
Du lovade mig ett möte.
Vi hade talat om allt.
Var det värt att skyla i verkligheten.
Jag fans där som nu och du vilade.
Jag skrev varje dag en ny rad.
Vi talde om saker som var djupa.
Du kunde läsa tankar.
Jag kunde höra din röst.
Jag kunde se i min dröm.
Och du gjorde aldrig åtlöje av det.
Så säg mig var det gick fel.
Jag var och är din vän.
Jag vet vad du berättat för mig.
När allt var som värst pratade vi.
Vem böt ut vem det spelar ingen roll nu.
Men jag vet att svek dig gjorde jag inte.
Det var du som somnade in ett helt år.
Inte förens allt var över.
Det var vad du kanske trodde så väcktes sår igen.
Men jag är bara människa som du med ett hjärta.
Vi borde aldrig kanske ha mötts.
Den kontakten vi hade förr kanske idag har krossats.
Men vi visste redan där vilka vi är.