To all of you.
Jag var bara vila.
Jag var bara någon.
Jag var bara en man stötta sig mot.
När kraven vart högre så stack man.
Jag är inte förvånad.
Jag förstår mycket väl.
Jag är inte blind och inte döv.
Det vore synd att underskatta mig.
Jag ser mer en vad många tror.
Helst vill många bara att man ska hålla tyst.
Många vill bara ha den lättaste vägen.
Var det inte så du sa till mig.
Många vill inte lyssna på någon annan?
Just det men oftast är man inte en om saken.
Jag vet vad jag har och inget hotar mig längre.
Stod öga mot öga med en jag fasat.
Men fasar inte längre jag känner inte avund.
Har inget som den men har mitt eget.
Och jag såg rätt genom den svagaste ton jag någonsin hört.
Inget förvånar mig förstår precis vad du är för person.
Och jag är inte avundsjuk ett dugg.
Det var därför jag vaknade upp idag och såg vad jag har.
Det var därför jag vaknade upp idag och log till mig själv.
Något säger mig att jag inte är den som bör vara rädd.