Livets lustiga dagar.
Livet är lustigt, folk tar sig aldrig tid att lära känna mig.
Försöker göra som du lärt mig av din känsla till mig, jag vet att jag varit kontrollerande och svartsjuk, men ser sen jag lärt känna dig att det inte är varken hälsosamt eller bra.
Och när jag tänker i den banan börjar jag mot friskare tag, jag vet att lite svartsjuk är alla.
Även du men du är inte på långa vägar som mig eller många andra, det finns många som har samma dilemma, bara när jag lyfter från att ta emot skit blir folk rädda.
När jag väl bestämmer mig för att inte hänga läpp längre, då börjar folk dra öronen åt säg.
Har alltid fått höra att folk är rädda för att jag ska ta deras partners, hallå bakvänt som fan varje gång jag haft en partner har alla trevat efter just dom.
Skillnaden är att när jag har någon finns inte tanken att ligga med någon annan, jag försöker verkligen kunna vara vän med alla men det funkar inte jämt, någon stans börjar jag acceptera mig själv mer.
Genom vänskapen till Isaac ja som bor på min gård och som nästan aldrig dricker eller röker utan har en jämn balansgång var det gäller vänskap så litar jag på det.
Jag vet själv hur det känns att vara svartsjuk oja den sjukdomen är inte rolig att bära på, man blir osams med precis alla och om inte blir man ensam också! Att ha lite svartsjuka att undra vad den andra gör osv helt normalt men för mycket går alltid över styr.
Genom att vara bara vän med killar kan jag se skillnaden det är min största önskan jämt, att kunna bara vara med oavsett kön, inte behöva känna tvånget av att sexa mig för att få vänskap oavsett man eller kvinna.
Men landet styrs mycket av sex, sex säljer så är det tyvärr ung som äldre smittas av det här någon gång under sitt liv, och det är inte jämt lätt att stå emot grupp tryck.