Tankar och dikter

Jag är så less jämt sker något som inte ska ske, mitt liv helt upp och ned till och från.

Och jag som är så himla glad att Jesse ska flytta in till mig, men så har jag min kamp med saker som jag måste göra samtidigt, det är verkligen ett test inte enbart för mig men Jesse är alltid välkommen, ja det är min älskling.

Men samtidigt jag är så himla orolig att jag ska göra mer skada en jag gjort i mitt liv, med beroende personligheten som jag har, försöker endå skapa band med nytt folk, dock blir det alltid kaos på ett eller annat sätt.

Endera är man beroende med beroende eller också träffar man några som inte alls har ett hum om hur fan det är, jag har sovit från tre i natt till halv nio i morse alltså jag har slitit som ett djur samtidigt försöker jag chilla ned så inte allt går åt skogen bara för det!

Men jag är ju så glad att Jesse ska komma hit samtidigt finns det folk och folk, under tiden jag försökt lära känna nya människor har man en hel jävla arme med folk som ska lägga säg i eller titta och undra, undra fan på hur det står till med mig gör inget, fråga på men ställ fucking inte till mitt liv mer en det redan är säger jag gott folk! Jag vart så glad igår när Jesse ringde och sa jag kommer inte allt för sent vi pratade en stund i telefon där stod jag och rökte samt befann mig nära platser jag inte ska vara nära, jag vill inte förstöra mina chanser men jag tror fan inte jag har några kvar snart!!!

Ber inte om nåd av någon eller att bli tröstad utan jag försöker bara gå på nu och dra mig upp ur skiten som finns runt omkring ärligt, tänker vara egoist och sätta mig själv i första hand inte tredje som förr, de som tycker att jag är så konstig men som inte känt mig sen tidigare och som inte ens förtjänar att veta det kan dra åt skogen ärligt, jag har bara en sak att säga jag säger min åsikt om saker och jag säger vad jag tycker och tänker om just dig till dig! Men jag bryr mig inte hän vad som sker i ditt liv egentligen för du bryr dig sannerligen inte om mig gummor och gubbar små! Den enda jag älskar och för er kanske konstigt nog bryr mig om är Jesse min familj mina närmaste vänner inte era eller den och den

Idag är det en seg dag och jag har ont i fötter och händer sen städandet igår.

Var ändå bra att jag fick igång mig själv, vart som en rivstart då D ska bo hos mig tills han hittar något eget, som sagt det var ju egentligen meningen att han skulle bo själv så nära jobbet som möjligt. Och jag gjorde vad jag kunde för att hitta något åt honom, men det var kort om tid och han måste börja jobbet snart liksom tänkte jag, nå väl i morgon kommer han till mig med packning.

Jag har lyft och dammat lyft och kastat fått en glasbit i hälen och skärsår på fingrarna efter att jag tappade en gammal mini tv som stått bara.

Den var i vägen och skulle inte vara kvar ändå, sånt som jag borde ha gjort ett halvt år sen liksom.

Ibland krävs det en rivstart för att få mig att göra saker ärligt, nå väl D anländer tydligen någorlunda tidigt i morgon och jag ska skura mitt golv idag samt handla hem behövande saker. Ta med mig alla extra nycklar som behövs, shiit jag är så trött idag blir kort uppe sittare kväll kan jag säga. Hur som annars mår jag rätt okej är bara orolig för en kompis vars kropp håller på pajar helt tror jag, han bor inte här annars utan i Finland men han vill flytta hit till Sverige han har mest vänner här och många bekanta från Kickboxing tiden, J kan vi säga eftersom han avslutat sin karriär sen han vart nedslagen genom komplott av andra deltagare.

Har känt hans plast far till och från genom min egen far som sagt och då blir det att man inte hörs av så ofta, trodde han var död har inte sätt han här hos sin plast farsa senaste året jag bott här, klart han lade av med kick boxning 2005 måste vart innan dess jag sätt honom inte lik säg på samma sätt som då.

Trodde inte det var han när han klappade mig på axeln förra veckan är här som sagt på besök skulle ha åkt hem i Torsdags när hans gemensamma rese kompis fick åka akut till sjukhus i stället, hoppas bara han inte blir av med pengar han behöver av sin sjuka penning.

Sånt är aldrig kul, vet själv hur det är när saker knasar och ekonomin hamnar på sniskan.

Idag är jag trött och seg, vart på möte och betalat mina räkningar via nätet.

Sitter och läser lite dikter och får ny inspiration samtidigt som jag känner att hjälp ibland kan behövas. Jag undrar så varför folk döljer sina ärr, vet att det inte är snyggt och en skam för många.

Pratade med min vän M som är utbildad sköterska och jobbar på ett vårdhem i Stockholm med psykiska problem.

Vi diskuterade just det här fenomenet att tjejer för det mesta är det tjejer som är destruktiva.

Och många vill liksom dölja för att dom skäms och tänker mycket på vad andra ska säga.

Jag vet att andra tittar och frågar om dom får syn på mina armar, men jag tänker och mitt är det jag gått igenom. Även om det var smart eller inte just då när det vart som värst tänker man inte ens tanken på att någon kommer fråga varför gör du si eller så, tänker du inte på hur det ser ut efteråt. Ingen med självdestruktiva beteenden tänker på följderna just då, man ser liksom rött allt går fasansfullt snabbt, tappar kontrollen helt och bara exploderar.

Jag har nog också valt många gånger att ta ut smärtan på mig själv en slå ned andra det har inte vart min grej, skulle jag ha gjort andra illa i stället hade inte det vart mycket bättre!

Så jag säger numera börjar jag skita i vad folk tycker om mina gamla ärr som jag har med mig, ändå tänker jag gå utan långärmat i sommar och vår i klänningar utan tjocka leggings under, men å andra sidan älskar jag leggings av alla dess varianter samlar faktiskt på såna, det kan vara väldigt snyggt också inte bara det har med att dölja sår och ärr från en svunnen dålig tid liksom!

Så var det färdigt igen, en enda åsikt om att man inte ska döda i guds namn är nämnt.

Vad får jag för svar tillbaka att jag inte ska döma enskild religion i det här fallet Islam.

Jag tog upp ett fall vilket jag tyckte var angeläget fel! Många människor världen över använder säg av grymma dåd och skyller sedan på gud eller annat, det finns aldrig ursäkt bara orsaker varför saker sker.

Jag är själv kristen men går inte i kyrka och praktiserar inte någon religion i nuläget, jag är agnostiker men det finns lika många människor som begår synd inom den tron säkerligen, jag skyller inte mina brister och fel på gud och det ska inte andra göra heller, men jag kan inte styra andras val! Se inte så enformigt på allt, hade jag just riktat personligen namnet islam i ämnet så hade jag förstått brevet jag fick, jag läser inte vart religionen kom från. Läser om vad som sker i världen gör människor grymma saker ska de också få veta min åsikt!

Jag behöver ingen lektion i någon relligon för att fatta detta, att göra grymma saker i guds namn är bara pinsamt och hemskt fegt, ingen ska behöva döda eller mördas och sen skylls det på min tro? Jag skulle aldrig kunna göra det, man kan undra vad som styr eller rent av tror säg veta men jag kommer aldrig att hålla käften!

Kan väll till lägga att vi har nog med döds fall i världen över, och det är inte alla som använder säg av ursäkt som religonen eller något annat obehagligt, men yttrandefrihet om det som sker världen över är till för alla.

Me and my dreams!?

Det börjar komma tillbaka igen, det som jag försökt hålla borta från mig länge nu.

Drömmarna börjar åter segla in, i natt vaknade jag två gånger och tände lampan för att se mig omkring vad som var verkligt eller inte.

Jag gick och lade mig elva i går kväll och sov vid klockan två så fick jag sån panik känsla.

Min dröm var som förut, lustiga figurer som rör säg omkring mig det här av djupare slag en vad folk kan ana.

Det här är vad jag inte vill få in i mitt liv men samtidigt vet jag, folk tror det är ruffel och båg. Jag blev till slut desperat efter svar som sist så jag tog till det yttersta ni säger skyll dig själv! Visst jag skyller på mig själv men det här har varat förut , det här är inte ens av mänskliga skepnader längre.

När jag drömmer vanliga drömmar som sker i verklighet är jag mindre nervös en när det här tar form.

Folk säger till mig att inte bry mig om dess skepnader utan somna om, tänk dig själv att bli biten i handleden och nypt i fötterna tills de domnar bort, och undra vad fan sker alltså?

Det är inte ens där när jag vaknar! Men jag ser det skarpt precis innan jag öppnar ögonen sanndrömmar är inte som tarot tydningar eller dylikt allt flyger genom som inte ska vara där egentligen! Kalla mig hallucinerande eller tokig det är möjligen så, lär dig stänga och öppna dörrarna Carina jo hej du. Jag behöver inte lära mig mer eller mindre dörren står tydligen öppen ändå! Nå väl jag tände lampan och satt mig spikrakt upp tänkte det här får inte ta min sömn! Hur galet som helst alltså men det har tydligen kommit tillbaka igen, det här sker mellan jämna mellan rum när jag sover! Endera handlar det om människor man känner eller bara ser, även det som är utanför det alla inte ser hamnar där och det är inget nytt för mig. Hur som jag somnade om ungefär efter en timme, sen fick jag sova i ro. Men det känns idag efter nattens överraskningar hur som helst vaknade vid nio och sen har jag vart super pigg trots allt, det kommer väll under dagen vet hur det blir när jag inte får sova som jag ska.

Den som tror eller inte bekommer mig inte jag vet vad det är! Och hur som helst det avtar nog aldrig helt utan bara och försöka acceptera den där speciella gåvan!

Möjligen är det gifterna som går ur kroppen som orsakar det här eller något som vill straffa mitt syndiga leverne möjligen! Vilket som hoppas den som orsakar det får uppleva samma sak, jag har aldrig använt den här lilla gåvan som något bakslag mot folk. Men det finns dom som gör vilket är egoistiska själ ingenting annat, jag har förstått att all makt är inte upp till mig genom det här. Det blir vad man gör det till sant och det såvida det inte handlar om annat! Annat menats icke naturligt levande om ni frågar mig!

För alltid!

Det man vet djupt där inne stämmer

Min känsla var och består alltid

Att jag finns med på bild eller inte

Betyder inte att jag var glömd

Jag må ha slutat daltat med dig

Och på slutet tänkte jag mer på mig själv

Du valde väg och det gör liksom jag

Genom dig har jag valt att kämpa vidare

Jag vet allt det där vi gjorde ska leva kvar

Du lyssnade på alla och det blev ditt fall

Och du öppnade hjärtat gång på gång

Alla som skrev sina namn på din sten

Och de som trodde de visste allt

Medan jag stod en bit ifrån

Men jag vill aldrig tvinga mig på

Idag förstår de kanske hur tvär jag kan vara

Hur envis och minnes rik jag är

Genom tårar och leende läppar ska jag minnas dig

Och om ingen annan orkar lyssna på det

Ja då var dom inte din bästa vän

Känner mig matt i hela kroppen, är jag bara trött eller håller den på att ge upp.

Ibland kan man undra med det livet jag levt och tar mig ur, idag är det inget trevligt väder heller.

Det är snöblandat regn som bara fortsätter gör inte saken bättre! Jag sov till elva idag för sent vaknade jag med huvudverk och undran som vanligt, va fan hände igår jag var på jätte dåligt humör men det är nog normalt för vem som, kanske var jag inte det från början av gårdagen, någon retade mig till max.

Men förstår ju varför absolut det finns svar och sen är det vad man gör det till precis, men en lite vägledning vart eller hur är inte helt fel, i morgon är det möte igen och en ny jävla veckan börjar. Se om det händer något skoj åter igen är det vad man gör det till, om det inte alltid sker något som kommer i vägen?

Har vart så ganska länge nu känner jag, att man då och nu nästan exploderar utåt sätt är inte underligt tårarna har torkat för länge sen, har ingen tårar kvar snart känns det som!

Ser solen går ned bakom husen

Våren är på väg och snödroppar är borta

De gamla områdena ser ut som förut

Lika bleka och dunkla med djupa förluster

Bakåt i tiden blickar man ibland

Men man får inte fastna där

Bilder ur det gamla förgiftar och orsakar förlust

Jag träffade dig den här tiden på året

Allt var nytt och jag glömde bort detta bleka ansikte

Började om och försökte gömma allt dåliga bakom mig

Men det avslutades med ett abrupt mörker

Kastad tillbaka på samma tipp som innan

Tillsamman med fler vingklippta fåglar

Sårade och skjutna med kärlek pilar

Amors svek borde det heta

Liven som gud glömde någon stans där bakom

Trädens toppar står inför ny blomster tid

Och nya rosor slår ut likt varje vår

Tiden går med fart när det finns nöjen

När det försvinner går tiden knappt ett steg framåt

Förblir där någon stans bland grådaskiga blad

Eternal searching and applicants

I go around in circles

And speculates more then you

One forever rapid about it I want to last

Can I type more detailed?

Crawls in on the hide it that you forbids

Rings about eternity with someone

Unless so remains I one tornado

Warnings if an explosion reaches their time

I cannot do a lot

Emotional ruptures that are teased

However, nothing I chose in order to take precisely you

I have always fight with myself and the entire world

In order to not go during

I care myself not about different suits and roles

More important what that hides says deeply there in

Moreover, I will apply for until I find my replies

It is only on a picture in black colour you see it perfect life

Sjukdomsfall och egenskaper helt olika saker.

Att skilja mellan dessa begrepp kan ibland vara svårare en man trott.

Jag har en egenskap i kroppen som följt sen jag vart född, sen känner jag folk med verkliga sjukdomsbegrepp även inom de psykiatriska spektra.

Jag vaknar sakta men säkert upp och inser att just nu för min del är processen det första.

Vänner är viktigt för mig men så mycket jag orkar stötta, kärleks liv är som det är.

Varken mer eller mindre man finner säg till varandra som magneter, mötena och personer har väckt mig äntligen ur ett ide! Jag har alltså en sjukdom och en egenskap som vart med sen spädbarns start.

Desperationen och tillstånd förstärker dessa fall av förvirringar, inte bara från mitt håll så sätt.

För mycket från båda håll så kolappsar min hjärna och hela kroppen, jag tar för mycket på mina axlar.

Folk är vana att jag låter allt annat förutom mig själv komma först, hade jag visat upp den sidan från början hade de aldrig dykt upp ens, det är vad som ligger i deras problematik fat!

Men som man säger så går människa och sinne hand i hand, det man är medveten om syns genom förr eller senare det man inte kan göra något åt erkänner man inte första gången.

Kan ta år innan man ens inser sin egen problematik men jag börjar göra det, därför vaknar jag för vilka relationer jag också drar mig till och släpper in!