När erfarenhet och sanningen hinner ikapp!
Dold talang eller fullständig dårskap men alla ska vi hamna där också.
Alla gör fel eller jo men man bör skilja på vad för slags fel man gör, förut tyckte jag synd om alla hade lust att be om ursäkt patetiskt nog, fast jag inte alltid varit anledning till det.
Jag ser med mina ögon men många tror att jag är helt bort tappad, någon stans går det runt.
Livet verkar leka som vanligt men då och då slår sanningen till från okänt håll, jag står inte under och tvekar en sekund på att dra fram sanninge, tilltalar du mig och frågar mig rakt ut så svarar jag, dålig nyhet eller bra.
Jag är både svag och stark men strävar framåt mot mina mål, du sa att du inte kände dom och den varför undanhålla dom från mig, diverse tar kontakt och till och med yppar om dig.
Men du står bara tyst och säger att alla hittar de på, nog för att många vill skövla och förstöra inte första gången i mitt liv, men dock kan inte över tio personer som hör av säg veta exakt vem du är? Frågan varför döljer man det för mig ett jag blir förbannad svar ja, beror på har det med dåliga minnen att göra eller bra, att jag visar foton och diverse dom finns på mina sidor och har utgivit säg för att vara mina vänner få av dom har jag tillfrågat själv, svar ja det finns folk som försöker påstå att de är eller var mina vänner, en del av dom kände jag sen skolan andra mer intimt som vänner. Jag står inte under att mina fel beror delvis på mina egna missledda vägar jag tagit, och ser ut att fortsätta göra dom livet ut.
Bättre eller sämre tider, gnäll och tjafs en del av mitt liv så vitt jag vet, är man envis och inte ger säg får man stå ut med mer det borde du veta som är det själv.
Två lika bra kol supare var orden, tagna ur min mun men varför stå ut med det när man bara kan bryta säg fri och leva vidare då, även om den andra som gav inte fick mycket tillbaka skit i det, någon sa skit ska skit ha det är så vi värderas med lite mer problem, eller dom där osynliga handikappen som aldrig kan suddas ut, okej det finns många som har den liknelser är där och jag är en av dom. Mitt svängiga humör beror delvis på sinnes stämning omkring, jag berörs extra mycket och är känslig för det, jag reagerar på orättvisa och lögner kraftigt. Man har alltid hört att tala om allt bör man inte , okej kanske inte ni men jag.
Förr eller senare svarar jag även om inte svaret kommer med en gång, inte för att jag sitter och trycker på sanningen utan jag glömmer ofta bort att meddela på en gång, jag vet dom som medvetet sitter med sanningen under rumpan och vägrar yppa säg om det. Skippa skiten om varför måste det existera över nätet, är det inte viktigare i verkligheten, mjo om alla såg det så men dom flesta yppar säg oavsett vem som sa det genom nätet idag, vilket ändå finns tillgänglig för hela världen att se, av någon anledning skyls jag undan.
Medan folk ändå vet utanför att något inte riktigt stämmer precis som jag känner..har någon lust att yppa säg om det här varse god är så jävla trött, tror jag håller på gå in i depp igen typiskt när det är sommar!