Hej alla där ute, var ett tag sen nu igen som jag skrivit något av vikt.
Funderar ärligt på att sluta B-logga om mitt liv, för många tar del av det som inte har med saken och göra, och det är faktiskt mig själv jag lämnar ut för alla.
Bättre att komma på det nu en aldrig faktiskt, senaste tiden är som det är.
Det går upp men så faller det lite tillbaka, ändå känner jag att någon stans är jag på väg framåt.
På tisdag återgår jag till Antabus, behöver en krycka för att avsluta denna ovana jag är inne på. Man tyckte på socialen att Campral är dyrare och den är det ingen som kollar om jag tar, klart går jag tolvstegs programmet i höst så får jag blåsa varje gång ändå som rutin koll.
Men nej det får bli Antabus igen om det ska ske någon förändring känner jag, delvis att jag nu är förberedd på biverkningarna som man får. Som sagt med mina år utanför arbetslivet och studier så har det inte hänt något i mitt liv känns det som, man har lagt säg till med vanor som kan kosta livet efter ett tag, och jag vill ju något bättre absolut. Jag kommer att behålla diktandet etc. i B-loggen, men lär inte fortsätta hänga ut varenda litet steg jag tar i min förbättring. Jag känner att det är bättre skriva mina dikter i den, de är ändå personliga likt en bok i jag form.
Faktiskt har jag alltid föredragit att skriva noveller eller dikter genom livet, och det är mycket mer personligt för mig en skriva varje dag om alla steg jag tar, i en dikt så berättar man mycket inte bara om idag utan känslan, tider, erfarenheter och impulser.
Who would question any longer where you are
And even if they see how I feel
But I’m okay
Pretend to laugh to forget days
I know what you said and think
A lot of questions and answers were unnecessary
I miss not much right now
Partying when I wish
No one makes demands and that is how you want
But yet I can not help but miss you
It is the last thing that affects me so deeply
I have had enough of always fall into the pit
Despite my control, it takes over
Always someone else who does not know if I
Keeps your ears and eyes
I hope that somewhere I kill time a bit
With loud music and the only pictures left of you
I do not know what you think or feel more
But you got nothing, however, when you went
Perhaps it is best to
Jag kan notera att mitt hår är kortare en förut, fast det är väldigt snyggt och passar mig perfekt!
Jag blev väldigt nöjd över resultatet idag, jag och min mor åkte till Solna Centrum så jag klippte mig behövde det då mitt hår utsatts för färgning en del, men frisören tyckte inte det var så förstört mest topparna, var ju dock fyra år sen jag klippte mig tyckte jag.
Han gav tips om vad jag ska ha i mitt hår, han sa du har sådant silkes hår tunt och fint haha du kan ha lite spray för att puffa upp det och sen en bra balsam från hår studio, så det lade jag på minnet, sen köpte mig en bra spray och en ny bh då jag var i behov av det, en granne till mig kanske kan erbjuda mig praktik i höst det blir i sådant fall affär men alltid något, jag vill inte sitta så här längre absolut inte, det har inte gynnat mig någonting bara grävt ned mig i olika sorters ovanor, och tro inte att jag inte vetat om det.
Men allt har sin tid uppenbarligen och någon stress blir det inte tal om längre jag har vart på femmans växel en längre tid nu och det gör mig deprimerad bara! Jag har som sagt fått göra lite idag och tagit mig tid att åka ända till Solna tänka säg, men det är alla fall något inte bara sitta inne framför den dumma datorn, vilket jag gör nu i alla fall, ja vad mer har jag att skriva i dagens inlägg inte mycket faktiskt, var ute på karaoke igår men var en nykter tillställning med gott bekantskap och jag blev fotad av karaoke ledarna här ..får se kanske hamnar på youtube haha eller någon annan stans, har inget emot det min röst är inte dålig direkt kan man ju tro efter det liv jag haft.
Om inte du kan tygla mig vem kan
Även om grodor hoppade ur din mun
Jag har sagt flera saker som ingen hört
Jag tror på att du älskar mig
Någon stans bryr du dig om mig
Hur du visar det är upp till dig
Men jag vet vem som står här
Du träffade en som inte jämt kan tala rakt ut
Försöker tänka efter om det är värt ett försök
När allt blir kaos skriker jag bara rakt ut
Och även om människor upplever dig egoistisk
Egoistisk är vi båda två därför det spricker
Inget kan hålla två lejon i samma bur
Om inte någon ger säg och här verkar det inte vara så
Jag har provat många gånger
Min svaghet för kompromisser är sanning
Och inget kan ändra det förutom jag själv
Men om jag lyckas återstår att se
Jag vet vart min väg styr
Din sång lät så bra när du sjunger för dig själv
Men du har inte heller lätt att nå dit
Och det tar musten ur mig att försöka kompensera för båda två
Det du känner och jag kan inte ljuga
Just nu är det här nog det bästa alternativet
Fast det är som att gå i en dimma sen du drog från mig